Alla inlägg under mars 2008

Av Filip - 12 mars 2008 12:44

Efter långpasset i söndags blev jag obegripligt trött, en trötthet som kombinerat med nackspärr har gjort att jag tagit det lugnt. Väl medveten om faran att ta vilodagar har jag ändå tvingat mig till två superkorta träningspass; i måndags 15min testcykel och igår 20min simning.

Nu ska jag snart köra styrkeintervaller på MTB i Hammarbybacken följt av en löprunda. Planen är att få in 3 dagar med bra träning följt av en lätt dag för sen bär det av på träningshelg med Lillkötta i Tivedsskogen. Träningsplanen är inte spikad till 100% ännu men det lutar åt vätternrundan på MTB följt av ett marathon. Därutöver förhoppningsvis ett par överraskningsmoment. Till skillnad från förra årets pannbenshelg så ska vi både äta och sova denna gången för att hålla trycket uppe på träningspassen.

Av Filip - 9 mars 2008 16:28

Långpass på racern idag. Bara tre gubbar dök upp, ett par hade åkt till spanien för att träna vilket borde vara förbjudet. Det blev ganska mysigt ändå, lite våtdräktskänsla med ett par liter vatten innanför kläderna. Ändå blev det aldrig sådär svinkallt som det kan bli ibland, mycket berodde nog på att jag svullat i mig en massa god mat igårkväll, mat som funkade fint som kärnbränsle i magen och höll mig varm. 126 i snittpuls och drygt 13mil är inte fy skam.

Av Filip - 8 mars 2008 16:08

Jag brukar ju propagera för att man ska ta det lugnt mellan träningspassen och dra ner på onödiga aktivteter för att kroppen ska komma ner i varv och återhämta sig. Jag har antagligen gjort precis tvärtemot det rådet denna veckan. En vecka som varit fylld av labbar, kurser långt ut på kvällarna, hållande av egna föreläsningar, kraftödande småpyssel och givetvis träning.


Ett lysande exempel var min torsdag som började kl 05.20 med 30 minuter mejlbesvarande, frukost, sen iväg till simhallen där min coach Micke plågade oss med paceintervaller. Kul och givande men ett dåligt tecken var att jag redan började längta efter lunch fastän klockan bara var 07.45 Nå iväg till Södersjukhuset på MTB för att hämta upp lite provrör, sen vidare till Huddinge sjukhus för inlämnande av etiskansökan, kl var nu 09.30 och det luktade gott med nybakat bröd från Pressbyrån men så karaktärsvag får man inte vara. Nå, upp på hojjen och iväg till KI i Solna, anlände kl 10.20 körde chemluminescensanalyser av lite blodprover sen full fart till GIH där jag hade labbar med 2 klasser om respiration och blodtryck. Lunchen blev en icke uppvärmd stå-lunch där jag åt soyakött, potatis och broccolli. Jag kände mig relativt otillfredställd efter den lunchen. OK, labbar fram till 16.30 sen upp på Åstrandlabbet för att svara på fler mejl, räkna lite i excel, läsa en artikel och dra massa kopior på en kommande föreläsning och annat pyssel.


Klockan var nu 18.20 och jag var svinhungrig och trött, snokade runt lite i skåpen och hittar en burk marmelad och skorpor som jag kränger. Upp på cykeln och försöker förbereda mig mentalt på att jag ska springa 18km progressivt när jag kommer hem vilket jag inte är ett dugg sugen på. Jag funderar på vad som kan få mig att banga träningspasset, detta är de tre mest sannolika orsakerna till att jag skulle banga:


1) Min flickvän har lagat jättegod mat som jag äter för mycket av och inte hinner smälta innan kl 23.

2) Det finns öl i kylen.

3) Träningskläderna ligger i tvätten/ är genomblöta i en bärkasse.


Nä, inget av dessa scenario inträffade men däremot hade flickvännen fått en avi på tempurmadrassen som hon beställt, den vill hon nu ha hjälp att bära hem från postcentralen 2km bort. När ens flickvän lägger huvudet på sne och ber om något kan man inte säga nej. Ok, det kan ju inte vara så svårt, gör jag det snabbt så sticker jag ut och springer sen, tänkte jag.

Väl på postcentralen uppenbarar sig en stor jäkla låda utan handtag och fanskapet vägde typ 30kg! Va? Hur kan en madrass vara så tung? En så stor låda utan handtag är nästan omöjlig att bära på två så det är bara att få upp eländet på huvudet och gå genom stan. Givetvis får jag värsta ischemin i axlarna efter bara 20m och måste luta lådan mot en husvägg typ ett par gånger i minuten så jag kan skaka loss axlarna. Projektet att komma hem tog nära en timme och jag var genomsvettig+svinhungrig+osugen. Men då tänkt jag på Faris Al Sultan och Lillkötta och vad andra hårdingar skulle gjort; nämligen gilla läget!


21.20 började träningspasset som kändes som skit med blytunga ben och allmän misärkänsla, fartökningen uteblev men jag genomförde skiten.

Hoppas nu att jag kommer i grym form supersnabbt, annars är livet orättvist.


Av Filip - 5 mars 2008 12:17

Körde ett litet test på mig själv på labbet igår vilket innebar att jag tvingades fasta i 17h och efter testet blev det en djupdykning i en buffé där jag koncentrerade mig på vitt bröd och stekt potatis. Insulinpåslaget som följde därefter var riktigt grymt; svettningar, illamående och allmän koma. Jag hade därför inga stora förhoppningar på kvällens löppass men som vanligt går det bra bara man kommer igång. 15km blev det, varav 5km i mitten på 18.23 för att rensa kroppen lite.


Annars har jag inga stordåd att berätta om. Det var mer än 2 veckor sen jag försökte mig på ett syrapass i löpning så jag vet inte om formen fortfarande håller i sig. I måndags körde jag VO2max-intervaller på arm+ben-hojjen, 5x4min på 390watt vilket jag tycker är respektabelt. Ingan annan arbetsform i världen kan få mig att ligga så länge på vo2max som arm+ben-hojjen. I like.


Startlistan i Lissabon halv ironman ser mer än gedigen ut. På tjejfronten kommer f.d dopade Nina Kraft tillbaka och f.d dopade Veronique från Spanien. Karin Thurig från f.d Östtyskland som har den snabbaste cykeltiden för damer genom tiderna ska också starta. Hos herrarna kommer världsrekordhållaren Luc Van Lierde, Marino von Hoenecker och fjolårsvinnaren Jimmy Johnsen. Sen får man inte glömma vår egen svenske mästare Ted Ås såklart. För de som inte känner till dessa namn så är det typ samma känsla för en triathlet som det skulle vara för en löpare att få rada upp sig på startlinjen brevid Haile Geb eller Paula Radcliffe.


 Det är första gången jag kör ett så här stort internationellt lopp och det ska bli kul att se hur förnedrad man blir. Bland världseliten finns det gubbar som kan avsluta en halv Ironman med en halvmara på 1.08-1.09 vilket känns helt sanslöst.  Om jag kan fixa en plats bland de 50 bästa så är jag mer än nöjd. 7 veckor kvar.

Av Filip - 2 mars 2008 13:40

Väsentligheter: Det blev såklart inget löppass efter bion, så idag var jag pigg som en vargflock  på fårbete på långpasset. 35km i Nackareservatet med 5km fartökning på bana mot slutet av passet, de sista fem km gick på 4.07-4.04-4.00-4.00-3.42


Oväsentligheter: Höjdpunkten var att jag fått hjärnsläpp och glömt fylla på camelbacken med ny vätska, det som fanns i var resterna från förra helgens långpass på Lidingö. 1 liter vatten + 2 msk rissirap + 1 krm citronsyra + 1 krm mineralsalt som stått i en garderob i 7 dagar hade helt överraskande blivit till ett mousserande vin!!! Gud så glamoröst, kände mig som en riktig fransman där jag sprang. Nja, smaken var väl som en blandning mellan överjäst deg och avslagen mellanöl. Men alkoholhalten var säkert ganska hygglig. Recept med fina bilder kommer nedan.


Skor: Mina Adizero Pro börjar nu gå mot livets slutände efter, i runda svängar, 240 mil. På Adidas hemsida kan man läsa att "Adidas Pro är en utpräglad tävlingsko för elitlöparen, alla resurer har satsats på att få fram en lätt och neutralsko. Livslängd ca 40-50 mil". Skitsnack.

Adizero nya


 nya Adizero                                         240 mil senare


Recept på Filips Mousserande Sportdryck:

  Tag en liter rinnande fräscht kranvatten



Blanda i 2 msk rissirap och 1 krm saltfritt salt


 Häll upp i en svettig camelback,  förvara i garderoben i en vecka så att vätskan får en så där härlig plastig smak...


Drickes gärna mot slutet av långpass, bubblorna går rakt upp i hjärnan!



Av Filip - 1 mars 2008 18:23

Idag hade jag förberett mig för ett 4-timmarspass på hojjen i ett par plusgrader och regn. Efter bara 5 minuter kom första punkan, bara att hålla humöret uppe att mickla loss däcket. Såja, det gick ju bra, iväg igen. Efter 20 minuter kom punka nummer 2 och jag känner mig väl lätt irriterad. Har ingen pump med mig utan lyxar till det med kolsyrepatroner. Ni som pumpat ett däck med en kolsyrepatron vet att LaPlaces' gaslag säger att gaser som expanderar snabbt förlorar energi (entalpi) till omgivningen och blir svinkall. Eftersom jag höll i patronen med blöta händer frös detta snabbt till och nöp av en fin liten hudbit från min handflata. Det var min sista patron och jag planerar att, precis som förra helgen, köra i vänstervarv runt Södermalm ifall olyckan skulle vara framme igen. Nåja, så långt kom jag inte, ventilen hade nu fått en spricka vid infästet och luften läckte sakta ut. Bara att rulla hem, ta av de 15 lagerna kläder och äta frukost med flickvännen. Inte det sämsta det heller.


Pga skitvädret har jag nu dragit ut på det alternativa löppasset hela dagen och nu har jag blivit lurad att gå på bio istället. Och det har tagit säkert 7-8 minuter att skriva detta inlägg så jag lär inte komma ut innan bion. Så då återstår bara att logga dagen som 40 min cykel i zon 2 eller sticka ut framåt dygnets senare timmar, undra vad jag väljer?


En annan kille som äntligen kommit igång med bloggandet är Flåsmannen Lars Södergård, som ska avslöja hemligheten hur man får 80 i testvärde med bara några ströpass i zon 1 varje vecka.

Skapa flashcards