Jag kommer inte på något sarkastiskt att skriva idag. Hade tänkt kläcka ur mig något syrligt om Bosö-passet igår där BÅDA bröderna Södergård sjuksimulerade och hade hyrt in en helt ny sprinttalang (Kalle) för att köra livet ur mig, men jag hoppar över det. 6x300m blev det med godtycklig vila, progressivt, den snabbaste på 43.2 sek. Efteråt väntade kast av medicinboll in i vägg, chinstävling och sen rush hem för att laga mat åt mina hålögda  kollektivmedlemmar som hade förstärkningsplagg på och låg i soffan och väntade på att mästerkocken skulle fixa en fullvärdig veganmåltid. Det är väl detta som är baksidan med hippiebekanta; den eviga Lättjan.